Idéfestivalsdiskussionen gav ökad förståelse och väckte entusiasm

Diskussionen gav material till att utveckla UngdomsLeader-verksamheten

– Jag funderade vem som skulle ha mest nytta av dialogen och om vi har tillräckligt att prata om i 75 minuter, berättar Tiina Kyllönen när hon beskriver sina tankar om att ordna en idéfestivalsdiskussion.

Tiina ordnade diskussionen inom ramen för föreningen Oulujärvi Leader ry. Hon var ute efter och fick av den mångsidiga diskussionen material till att utveckla UngdomsLeader-verksamheten i sin region. Även svåra frågor diskuterades i en positiv anda och på ett konstruktivt sätt.

– Efter diskussionen var stämningen glad och positiv. Även om vi under diskussionen identifierade hotbilder kändes det hela tiden som att vi strävar framåt, berättar Tiina.

Tiina konstaterar att hon var tvungen att tänka om inför uppgiften, eftersom målet med ett evenemang eller en diskussion i allmänhet är att hitta en lösning. I Idéfestivalsdiskussionen är syftet däremot att öka förståelsen och komma till insikt. Diskussionen bjöd även på utmaningar i kommunikativt avseende. Det tydliga konceptet och det färdiga materialet var dock till hjälp liksom även faciliteringsutbildningen om Dialogpaus-metoden som ordnades inom kampanjen. Erfarenheten väckte intresse att utnyttja metoden även inom det egna arbetet.

– När man börjar jobba med kommunerna och drar igång projekt är det viktigt att föra en konstruktiv dialog om hur man ska förverkliga de ungas önskemål, konstaterar Tiina.

Diskussionen resulterade i insikt: det lilla kan vara stort

En av deltagarna i idéfestivalsdiskussionen är Joni Väisänen som går i gymnasiet i Puolanka men kommer från Paltamo. Han deltog i diskussionen som representant för Puolanka ungdomsfullmäktige.

–Personligen skulle jag kanske inte spontant gå med i en sådan diskussion så det var bra att ordet delades ut jämnt. Alla fick sin röst hörd i diskussionen, berättar Joni.

– Som helhet var diskussionen mångsidig och man lyfte fram många olika synvinklar. Det var trevligt att höra vad andra unga och även äldre och beslutsfattare tycker om saker och ting, konstaterar han.

Diskussionen genomfördes på Teams. Joni konstaterar att tröskeln att delta kan vara lägre om diskussionen ordnas på webben och man kan delta från sin egen soffa. Han betonar dock att det även behövs diskussioner ansikte mot ansikte.

Det bästa med diskussionen var insikten om hur lite det i slutändan behövs då man tillsammans tar itu med att utveckla kommunen.

– Att skapa och utforma ett bra liv behöver inte vara så omständligt och märkvärdigt eller kosta skjortan. Det kan vara fråga om att träffa andra människor, växla några ord och göra saker tillsammans. Det kräver inte några stora investeringar eller ekonomiska satsningar, konstaterar Joni.

Aktuellt ämne och bra koncept väckte tankar

Ett bra liv på landsbygden och förutsättningarna för det är ett aktuellt ämne och i kombination med ett bra koncept väckte det genast intresset hos Miira Raiskila, kommundirektör i Vaala.

Efter diskussionen blev de ungas tankar och Dialogpaus-metoden som utnyttjades i diskussionen kvar i Miiras tankar. Hon har forskarbakgrund inom politiskt deltagande och har utnyttjat den vid utvecklingen av kommunens metoder för delaktighet. Kan man utnyttja Dialogpaus-metoden när man bereder kommunalpolitikens innehåll och löser seglivade utmaningar? Som exempel nämner hon utvecklingen av turismen som har behandlats på strategisk nivå i kommunen i flera decennier.

– En annan insikt var att vi alla är budbärare för vår egen region i våra egna nätverk och vänskapskretsar. Om någonting upplevs dåligt sprids också en dålig bild inom nätverken. Om man däremot talar om någonting i en positiv ton och ser möjligheterna sprids också det vidare. När man diskuterar med ett leende på läpparna är det lättare att se möjligheterna, konstaterar Miira.

Hälsningar till alla som överväger att ordna en diskussion inom ramen för Idéfestivalen

Från Kajana, Paltamo och Vaala går hälsningar till andra som överväger att ordna en idéfestivalsdiskussion: det lönar sig definitivt att gå med – med en positiv och fördomsfri attityd.

– Diskussionen stärker känslan av gemenskap, säger Tiina.

– Det lönar sig absolut att gå med om man är ens lite intresserad av nya synvinklar och vill uppleva att de bästa idéerna föds när man slår sina kloka huvuden ihop, konstaterar Joni.

– Vanliga människor har bra idéer – det lönar sig definitivt att lyssna till dem, tillägger han.

Miira håller med de andra och betonar vikten av att lyssna och bearbeta det man hört: på denna punkt gör man klokt i att utnyttja sina två öron och sin mun.

– Och det är alltid bättre att säga varför inte än nej. Det är också värt att fundera om man kan förädla de insikter som uppstått under diskussionen och finslipa dem till exempel enligt de lokala ekonomiska möjligheterna, konstaterar hon.

Mer information om Idéfestivalen

Kampanjen Idéfestivalen – diskussioner om ett bra liv på landsbygden syftar till att från byar och städer få med människor i olika åldrar och med olika bakgrund att diskutera frågor som leder till framtida verksamhet. Målet är att förbättra diskussionen om landsbygden och landsbygden-staden i Finland och öka förståelsen för tre ämnen som valts ut på förhand.

Kampanjen pågår 18.1–11.6.2021 och ingår i det nationella Landsbygdsparlamentet 2021. De insikter som diskussionerna resulterar i utnyttjas vid utarbetandet av resolutionen för den nationella landsbygdspolitiken 2.0. Den offentliggörs i samband med Landsbygdsparlamentet den 2 oktober och innehåller en gemensam vision av framtidens landsbygdsområden och framtidens Finland.

På huvudbilden från vänster till höger Tiina, Joni och Miira.