Förutsättningarna för ett bra liv är att basbehoven uppfylls samt gemenskap och tolerans

På Karlö deltog invånare i olika åldrar, allt från unga till pensionärer, i den diskussion som ordnades inom ramen för Idéfestivalen. Diskussionen arrangerades av kommundirektör Aki Heiskanen.

– Diskussionen var en trevlig upplevelse. Deltagarna upplevde att diskussionen var smidigt uppbyggd och verksamheten lätt. Tack vare uppbyggnaden är det enkelt att föra diskussionen vidare, så det var inget besvär att vara arrangör. Diskussionen blir naturlig i och med att man inte behöver fatta beslut eller nå uppgörelser, konstaterar Aki.

Kaisa Oinas-Panuma, koordinator för Landsbygdens bildnings- och kulturförbund, har varit med och ordnat flera diskussioner inom ramen för Idéfestivalen.

– I mina egna diskussioner har jag noterat ett slags egenmakt. Människorna mår bra av att få säga saker högt och utbyta erfarenheter. Vissa har för första gången upplevt att deras tankar om och erfarenheter av landsbygden är viktiga och värda att ta i beaktande. I samband med Dialogpausen är det lättare att hantera eventuella olika åsikter eftersom det finns en ömsesidig respekt och samma spelregler gäller alla.

Dialogpausen är en metod för konstruktiv dialog som tagits fram av Sitra.

Inga märkvärdigheter

Av diskussionerna har det framgått att det inte behövs några märkvärdigheter för att man ska kunna skapa sig ett bra liv på landsbygden: tillräcklig basservice, hobbymöjligheter, möjlighet att påverka och ren natur är det som lyfts fram.

– De unga uppskattar naturen och många unga vill bo på landsbygden. För de unga är det viktigt att deras egen åldersklass får vara med och bestämma om ärenden på den egna orten men även om nationella ärenden, konstaterar Merja Kuukka, verksamhetsledare för 4H-föreningen i Västra Saimen. Hon har lett idéfestivalsdiskussioner för unga i åldern 15–25 år i sin region.

– Vi reflekterade även över konsekvenserna av den kommande social- och hälsovårdsreformen. Deltagarna önskade att all service inte ska koncentreras till städerna utan att servicen ska finnas nära. Hemorten får inte enbart vara en plats där man bor och därifrån man tar sig någon annanstans för att få service och utöva hobbyer, konstaterar Aki.

– Viktigaste teman i diskussionen var tolerans, rättvisa och jämlikhet. Kulturen att acceptera olikheter bör stärkas både lokalt och nationellt. Det är viktigt att alla människor inkluderas i gemenskapen oberoende av bakgrund, fortsätter han.

Nytta av Dialogpaus-stiftelsens arrangörsutbildning

Alla chefer i Karlö kommun deltog även i Dialogpaus-stiftelsens utbildning.

– Utbildningen fick bra respons. Vi kommer att införa metoden i vår kommun även inom andra områden där det behövs en dialog mellan kommuninvånarna, förtroendepersonerna och kommunens anställda, konstaterar Aki.

Även Merja deltog i utbildningen och tycker att den var bra.

– När jag skulle ordna diskussionen spände jag mig egentligen bara för om mötestekniken skulle fungera. Ibland har vi haft enstaka anslutningsproblem men i övrigt har allt gått bra.

Vem kan ordna och delta i en diskussion?

En diskussion inom ramen för Idéfestivalen kan ordnas av vem som helst som vill diskutera ett bra liv på landsbygden och landsbygdens framtid. I Kaisas grupper har deltagarna kommit från olika orter.

– Jag har försökt se till att alla som bjuds in har olika bakgrund. Men naturligtvis kan man även ordna en diskussion för en viss grupp om till exempel tröskeln att delta annars är högre. Jag har med gott resultat ordnat ett diskussion bland annat för en arbetsverksamhetsgrupp, konstaterar hon.

– Själv bjöd jag in unga från olika orter i vårt verksamhetsområde i Västra Saimen. Det var menat som ett försök men det blev en mycket positiv upplevelse. Jag marknadsförde diskussionen genom att skicka Inari Fernández video till några unga i en Whatsapp-tråd.

– Jag har även gjort reklam på våra sociala medier och skickat direkta inbjudningar per e-post. Man kan också tipsa mig om eller be mig ordna en diskussion för en liten grupp, till exempel ett kompisgäng som vill diskutera något men inte själv vill stå för arrangemangen. Tröskeln att delta är låg och man kan också delta i bara ett diskussionstema, uppmuntrar Kaisa.

Idéfestivalsdiskussionen varar en och en halv timme.

– Först tänkte jag att en så lång tid känns tråkig för de unga, i synnerhet efter en skoldag på distans, men så blev det inte alls och vi hade mycket att diskutera hela tiden, tillägger Merja.

Mer information om Idéfestivalen

Kampanjen Idéfestivalen – diskussioner om ett bra liv på landsbygden syftar till att från byar och städer få med människor i olika åldrar och med olika bakgrund att diskutera frågor som leder till framtida verksamhet. Målet är att förbättra diskussionen om landsbygden och landsbygden-staden i Finland och öka förståelsen för tre ämnen som valts ut på förhand.

Kampanjen pågår 18.1–11.6.2021 och ingår i det nationella Landsbygdsparlamentet 2021. De insikter som diskussionerna resulterar i utnyttjas vid utarbetandet av resolutionen för den nationella landsbygdspolitiken 2.0. Den offentliggörs i samband med Landsbygdsparlamentet den 2 oktober och innehåller en gemensam vision av framtidens landsbygdsområden och framtidens Finland.

text (på finska): Susanna Korkiatupa

Bild: Heidi Lahdelma, Leevi Kontunen och Jussi Tuokkola.